Noacid

Du kan köpa Noacid här…

Noacid är ett komplex bestående av viktiga basbildande mineraler samt örter som innehåller massor av olika vitaminer. Denna unika sammansättning bidrar till att återställa syra-bas-balansen i kroppen. Noacid är ett specialpreparat som motverkar en försurad kropp genom att stödja njurarnas utrensningsarbete samt återställa balansen genom tillförandet av näringsämnen.

Alla organiska ämnen i naturen och i den mänskliga kroppen påverkas av relationen mellan syra- och basbildande ämnen. Är inte syra-basbalansen korrekt tar kroppen till kompensatoriska funktioner, dvs använder sig av basiska mineraler som tex finns i skelettet bla kalcium, för att ge blodet rätt ph-värde.

Kroppen resonerar som så att hellre att skelettet blir något mindre hållfast bara blodet får rätt ph-värde. Du kan nämligen leva med ett något mindre hållfast skelett, men du kan inte leva med fel ph-värde i blodet. En försurad kropp får man av fel kost, stress, läkemedel och dåligt näringsupptag/ -intag. Fel ph-värde i kroppen ger en rad olika symtom som tex ledvärk, kronisk inflammation, trötthet, magproblem, hudproblem och många andra symtom.

Noacid – Kan med fördel används tillsammans med F2 Stimuli – Chans Piedra (njursten) för ännu bättre effekt.

Ingredienser; Kalcium (kalciumkarbonat). Magnesium (magnesiumoxid). Fyllnadsmedel (mikrokristallinsk cellulosa). Fyllnadsmedel (stearinsyra). Kalium (kaliumklorid). Nässla (nässelpulver, Urtica dioica L) Alfalfa (alfalfapulver 1:1) Kisel (kiseldioxid). Klumpförebyggande medel (magnesium-stearat). Mangan (mangansulfat).
Dosering: 4 tabletter per dag eller enligt rekommendation.
Innehåll per dagsdos (4 tabletter)

Magnesium; 600mg (RDI  160%, Kalcium; 400mg (RDI 50%), Kalium; 200mg (RDI 10 %) , Kisel; 100mg (DRI), Mangan; 4mg (RDI 200 %), Nässla (DRI); 320mg, Alfalfa; 320 mg (%DRI) *DRI är dagligt referensintag.

Allmän information – Noacid är ett komplex bestående av viktiga basbildande mineraler och örter som bidrar till att återställa syra-bas-balansen i kroppen. Noacid är ett specialpreparat vars funktion är att motverka översyrlighet. Alla organiska ämnen i naturen och i den mänskliga kroppen påverkas av relationen mellan bas- och syrabildande ämnen.

Kalcium har bl.a. följande funktioner:

Benvävnad och tänder – Kalcium är en av de viktigaste beståndsdelarna i benvävnader och tandemaljen (hydroxyapatit). Avkalcificering av tandemalj i kombination med vitamin C brist ger upphov till tandlossning.
Acetylkolin – kalcium krävs för aktiveringen av enzymet kolinacetyltransferase, som ombildar kolin till acetylkolin. Acetylkolin förekommer också i hjärnans cortex där det verkar upprätthålla den normala elektriska aktiviteten och därmed vakenhet. Acetylkolin ser till att vi har en fungerande signalöverföring i nervceller. Järnmetabolismen – Kalcium krävs för tarmsystemets förmåga att tillgodogöra sig järn. Kalcium ingår som kofaktor i flera av de enzymer somaktiverar spjälkningen av födoämnen i tunntarmen.
ATP – Kalcium behövs för cellernas produktion av ATP (adenosintrifosfat). En avsaknad av kalcium leder följaktligen till nedsatt energiproduktion och därmed tilltagen trötthet.
Hjärtats kontraktion – Hjärtats sammandragningskraft. När hjärtat pumpar ut blod dras det först samman. Ju mer hjärtat dras samman desto kraftigare kommer hjärtslaget att bli och mer blod pumpas ut i kroppen vid varje hjärtslag. Detta leder till hjärtat inte behöver jobba lika snabbt för att tillgodose kroppen med blod vilket ger en minskad puls. Hjärtats kontraktilitet är relaterad till förekomsten av kalciumjoner i hjärtmuskelcellerna.
Blodets pH-reglering – kalcium är ett av de viktigaste pH-reglerande mineralerna i blodet. När blodets pH-värde tenderar att sjunka vid försurning, vilket exempelvis äger rum vid påfrestning, sjukdom m.m., försvaras pH-värdet genom ökad utsöndring av kalciumjoner från benväven. Detta för att förhindra livshotande acidos.
Regleringen av blodflödet – vidgandet och sammandragningen av blodkärlsväggen är relaterad till koncentrationen av kalcium i endotelcellerna. Vid en sammandragning koncentreras mer kalcium i endotelcellerna varvid blodflödet minskar. Vid en utvidgning minskar mängden kalcium i endotelcellerna och blodflödet ökar.

Magnesium är involverad i mer än 300 viktiga metaboliska reaktioner:

Energiproduktion – Metabolismen av kolhydrater och fetter för att producera energi kräver många magnesium-beroende kemiska reaktioner. Magnesium krävs för adenosintrifosfat (ATP)-syntes i mitokondrier. ATP, den molekyl som tillhandahåller energi för nästan alla metaboliska processer, existerar i första hand som ett komplex med magnesium (Mg-ATP).
Syntes av väsentliga enzymer – Flera enzymer som deltar i syntesen av kolhydrater och lipider kräver magnesium för deras verksamhet. Glutation, en viktig antioxidant, kräver magnesium för dess syntes.
Jontransport över cellmembran – Magnesium behövs för aktiv transport av joner som kalium och kalcium över cellmembran. Genom sin roll i jon transportsystem påverkar magnesium ledning av nervimpulser, muskelkontraktion, och normal hjärtrytm.
PTH-utsöndring från bisköldkörtlarna – Funktionell utsöndring av parathormon (PTH) från bisköldkörtlarna kräver Mg-ATP närvaro. Krävs även för fungerande frisättning av calcitonin.
Syra-bas regulator – I samverkan med kalcium en viktig regulator av blodets pH-värde. Krävs för upprätthållandet av balanserade pH-värden i cellernas cytoplasma. Tillsammans med kalium en viktig katjon i den inre cellmiljön. Minskar felprocenten vid dupliceringen av DNA-molekylen.
Hjärtas kontraktion – muskelsammandragningar – rörelseorganen – Magnesium samarbetar med kalcium i många avseende och i synnerhet avseende hjärtats kontraktion. Kalcium har en sammandragande effekt medan magnesium har en avslappnade effekt.
Hypofysen – Magnesium krävs för en adekvat hypofysfunktion. Skyddar det mot åverkan av stresshormoner.
Dämpar binjurar – Magnesium krävs för en adekvat binjurefunktion. Har en lugnande effekt på binjurarna.
Blodkoagulation – Magnesium spelar en viktig roll i blodets koagulations/anti-koagulations process: motverkar proppbildning.

Kaliums funktioner:

Membranpotentialen – Kalium är den viktigaste jonen i vätskan inuti cellerna, medan natrium är den huvudsakliga jonen i vätskan utanför celler. Kaliumkoncentrationer är ca 30 gånger högre inne än utanför celler, medan natrium halterna är mer än tio gånger lägre inuti än utanför cellen. Koncentrationsskillnaderna mellan kalium och natrium över cellmembran skapar en elektrokemisk reaktion som kallas membranpotentialen.
Cellens membran potential upprätthålls av jonpumpar i cellmembranet, s.k. Natrium/kalium pumpar. Dessa pumpar använder ATP (energi) att pumpa natrium ut ur cellen i utbyte mot kalium. Deras aktivitet har uppskattats stå för närmare 40 % av den vilande energiförbrukningen hos en vuxen människa. Den stora andelen energi som ägnas åt att upprätthålla natrium/kalium koncentrationsgraden betonar vikten av denna funktion för att upprätthålla livet. Strikt kontroll av cellens membranpotential är kritisk för nervimpuls överföring, muskelkontraktion, och hjärtfunktion.Osmoreglering eller vätske- och elektrolytbalansen – är kroppens kontroll av det osmotiska trycket, vattennivåerna i plasman och vävnaderna, genom kompensation för vätskeförlust eller utsöndring av överflödig vätska. Hos människan styrs osmoregleringen av hjärnan och njurarna. Kroppens celler kräver rätt vätskebalans och balans av natrium och kalium. Utsöndring av vätska sker genom urin, svett, saliv med mera. Törsten reglerar intaget av vätska. Vid för låg vätskenivå i kroppen utsöndras antidiuretiskt hormon (ADH) som får njurarna att ta tillvara den vätska som finns genom att koncentrera urinen. Omvänt reglerar ADH vätskebalansen vid för stort intag av vätska, genom att öka mängden urin. Vatten kan tränga in i cellmembran vid förändrad jonbalans med för låg koncentration i kroppsvätskorna, och för då med sig natrium och kalium in i cellen. Cellen sväller då. Om kroppsvätskans koncentration däremot är för hög tränger vatten ut ur cellen som därmed minskar i storlek. Osmoregleringen påverkar därför blodvärdena av natrium och kalium. Om osmoregleringen av någon orsak inte fungerar ansamlas vätska i vävnader som sväller upp (ödem).
Blodtrycksreglering – eftersom kalium ingår som en komponent i den aldosteron-/ADH relaterade regleringen av blodtrycket kan brister ge upphov till högt blodtryck.
Regulator av hjärtrytmen – kalium krävs för hjärtats funktion, brist leder till hjärtsvikt.
Viktig för njurarnas reglering av syra-bas balansen – kalium är en viktig komponent i njurarnas förmåga att reglera mängden elektrolyter i blodet. En kaliumbrist försämrar regleringsförmågan av natrium, kalcium och magnesium.
Syra-bas balansen i cellerna – En adekvat funktion i Na/ka-pumpen är en grundförutsättning för förmågan försörja cellen med basbildande ämnen. Vid en dysfunktion ökar risken för att pH-värdet i cytoplasman blir för lågt vilket i sin tur påverkar funktionaliteten hos organellerna. Eftersom kalium är den viktiga alkaliska jonen i cellen är det också det viktigaste skyddet mot översyrlighetsrelaterade intracellulära reaktion. Detta spelar en viktig roll vad avser utvecklingen felaktiga koder i RNA-syntesen.
Cellmetabolismen – det elektriska utbytet mellan kalium och natrium upprätthåller försörjningen av näringsämnen in i cellen och utsöndringen av slaggprodukter.
Glykogenesen – kalium är en viktig komponent i glykogenesen, dvs. den process vari glukos ombildas till glykogen. Vid kalium brist frisätts inte insulin vilket leder till att sockret inte omvandlas till energi. Detta leder i sin tur till hypoglykemi.Kisel – funktioner
Elastin – Elastin är ett protein som återfinns bl.a. i artärväggarna och i huden. Elastin tjänar en viktig funktion i artärer som en regulator av trycket och vågutbredning vilket hjälper blodflödet och är därför särskilt rikligt förekommande i stora elastiska blodkärl såsom aortan. Elastin är också mycket viktig i lungorna, huden och elastiska broskvävnader.
Kollagen – är ett protein som innehåller kisel och håller ihop kroppens vävnader. Medan vitamin C krävs för bildandet av kollagen så utgör kisel den strukturell delen av kollagenet. I samband med åldrandet minskar kroppens nivåer av kisel. Det finns teorier som pekar på ett samband mellan ålderrelaterad kiselbrist och en tilltagande grad av degeneration av kollagenrika vävnader. Till dessa vävnader räknas bland annat naglar, huden, benstommen, vener, artärer, hjärnan och bindväven.
Kisel utgör tillsammans med kalcium, fosfor och magnesium de viktigaste jonerna i benbildande vävnad. Den franske forskaren Charnot hävdar att innan urkalkningen av skelettet inleds så minskar först alltid kiselhalten i benvävnader.

Mangans funktioner:

Mangan spelar en viktig roll i ett antal fysiologiska processer som en beståndsdel av flera enzymer och en aktivator av andra enzymer.
Mn-SOD– Mangansuperoxiddismutas (Mn-SOD) är det huvudsakliga antioxidant enzymet i mitokondrierna. Eftersom mitokondrier använder över 90 % av det syre som transporteras till cellerna, är de särskilt utsatta för oxidativ stress. Intracellulär fri radikal aktivitet är som mest påtagligt i samband med produktionen av energi (ATP) i miktokondrierna. Mn-SOD konverterar om dessa fria radikaler till väteperoxid vilket i sin tur omvandlas till vatten av andra antioxidativa enzymer i cellen. En brist på mangan kan i detta fall ge upphov till förhöjd oxidativ stress i cellerna vilket i sin tur ökar risken både för autoimmunitet och cancer.
Pyruvatkarboxylase – är ett mangan aktiverat enzym som spelar en viktig roll i den intracellulära ämnesomsättningen av både kolhydrater och fetter. Mangan brist i detta fall ger upphov till brist på energi.
Arginase – är ett mangan enzym som krävs av levern för en process som kalls för ureacykeln. Denna process ombildar ammoniak till urinsyra. Under kroppens metabolism av olika aminosyror bilas hela tiden ammoniak som måste konverteras om till urinsyra vilket i sin tur utsöndras genom urin. En mangan brist i detta fall ger upphov till ammoniak förgiftning vilket i sin tur påverkar fram för allt det centrala nervsystemet.
Glutaminsyntetas – i hjärnan omvandlar det mangan aktiverade enzymet, glutaminsyntetas, glutamat till glutamin. Glutamat är en signalsubstans som har en aktiverande funktion i hjärnan och det centrala nerv- systemet. Glutaminsyntetas är också aktivt i levern och njurarna. En mangan brist i detta fall ger upphov till förhöjd glutamat i hjärnan (överhettning) samt nedsatt proteinsyntes i levern och njurarna.

Glutationsyntetas – är ett manganaktiverat enzym som ansvarar för syntetiseringen av glutation vilket i sin tur spelar en viktig roll i leverns fas 2 avgiftning (glutationperoxidase-familjen och cytokrom p-450 systemet). En brist ger upphov till nedsatt avgiftningsförmåga och överkänslighet mot läkemedel.
Oxytocin – Mangan krävs för aktivering av moderskapshormonet oxytocin. Det är ett hormon som huvud-sakligen utsöndras från hypofysens baklob. Oxytocinet verkar på binds vid cellytan av oxytocinreceptorer, som finns i livmodern, bröstkörtlar och i hjärnan. Oxytocin är avgörande för upprättandet av gemenskap, parbildning, omvårdnad, och förmåga att följa sociala normer. Förhöjd aktivitet av oxytocin skapar ökad tillit, minskar aggressioner, ångest, samt dämpar aktiviteten i amygdala, och minskar troligen också stress. Höga värden av oxytocin är avgörande för utvecklingen av moderskänslor.
Glykosyltransferaser – Manganbrist resulterar i onormal skelettutveckling hos ett antal djurarter. Mangan är den kofaktorn hos enzymer som kallas glykosyltransferaser, dessa enzymer krävs för bildningen av friskt brosk och ben.
Prolidase – Sårläkning är en komplex process som kräver ökad produktion av kollagen. Mangan krävs för aktivering av prolidase, ett enzym som krävs för aktivering av aminosyran prolin för kollagenbildning i humana hudceller. En genetisk sjukdom som kallas prolidase brist resulterar i onormal sårläkning. Kolinacetyltransferase – Acetyleringen av kolin katalyseras av det manganaktiverade enzymet kolinacetyl-transferase. Mangan brist i detta fall kan ge upphov till kognitiv dysfunktion ex. demens.
Dopamin – Produktion av dopamin är relaterad till mangan aktiverade enzymer i hjärnan och binjurarna.
Hyaluronsyra – är en s.k. icke-sulfonerad glukosaminoglykan som tillverkas av det mangan aktiverade enzymet HA syntas. Hyaluronan har stötdämpande funktion vilket gör det till en av de viktigaste komponenterna i broskväv. En brist i detta fall ger upphov till artros och artrit.
Medigaco Sativa (Alfalfa) är rik på kalcium och andra mineraler, vitaminer i B-gruppen, vitamin C, vitamin D, vitamin E och vitamin K. Inom den traditionella kinesiska medicinen används det för att behandla sjukdomar relaterade till mag-tarmkanalen och njurarna. Medigaco sativa är speciellt rik på vitamin K vilket krävs för en fungerande bindning av kalcium, kisel och magnesium till benväven. Likaledes stärker örten njurarnas arbetsförmåga vilket är väsentligt för en fungerande syra-bas reglering. Medigaco Sativa förstärker väsentlig biotillgängligheten av mineralkompositionen.
Brännässla, Urtica Dioica, är en mångsidig nyttoväxt med en långvarig tradition inom många folkmediciner. Växten förekommer allmänt över hela landet på fet, kväverik jord och växer ofta vid bebyggelse. Den har en hög klorofyllhalt vilket ger den intressanta blodrenande egenskaper. Växten innehåller klorofyllämnen, bioflavonoider, vitamin K, C-askorbat, järn, acetylkolin, magnesium, kalium och kisel.

Terapeutisk användning

Behandling av översyrlighet Understödjande för matsmältningsstärkande behandling
Stelhet i lederna. I allmänhet översyrlighetsrelaterade tillstånd
Amalgamskada Bakteriell överväxt i tarmen
Baskoncept i olika behandlingar Tarmtoxicitet
Reumatiska besvär Atros och artrit
Dosering – Rekommenderad dosering är 4 tabletter per dag vilket ger 400 mg kalcium, 600 mg magnesium, 200 mg kalium, 100 mg kisel, 4 mg mangan och 640 mg alfalfa och nässla.
Behandlingstid: 1-3 månader med utvärdering.
Beräknad verkanstid: Inom en månad.
Halveringstid: varierande. I blodet halveras de flesta substanser inom en intervall på 6-12 timmar.
Lagringstid: varierande. Flera av mineralerna kan långtids lagras i benväv under många år.
Biotillgänglighet: De flesta substanser absorberas via passiv diffusion. Detta innebär att upptaget styrs av hur halten av respektive ämnen ser ut i blodet. Vid brist är upptaget högt och vice versa. Biotillgängligheten ökar vid samtida intag av klorofyllämnen.
Toxisk dos och biverkningar – Ungefär 5 % av patienterna kan känna av magknip och illamående vid intag av Noacid. Detta beror förmodligen på att de basbildande substanserna i preparat stimulerar utsöndring av gastrin i magslemhinnan vilket i sin tur påverkar frisättning av saltsyra. Dessa reaktioner kan minskas och medlet tas strax före måltid. Reaktionen indikerar också på att individen har en känslig och påfrestad magslemhinna, vilket i sig kan behöva behandlas.
Kontraindikationer – Inga kända.
Försiktighetsåtgärder. – Svåra hjärt-kärlsjukdomar, njursvikt.
Noacid och konventionella läkemedel – Eftersom Noacid innehåller mycket vitamin K, så kan den kontraindikera med det blodförtunnande läkemedlet Waran.
Övrigt – Öppnad burk skall förvaras i mörker. Se till att locket alltid är stängd. K-vitamin är ljuskänsligt.
Skall ej tas av människor med överkänslighet mot Medigaco Sativa.

Köp Noacid här

 

 

 

Share this...
Share on Facebook
Facebook